Samhället har gått förlångt
Så jävla förbannad så det finns inte. Måste skriva av mig för det går inte längre.
Dagens samhälle är så jävla sjukt. Att inte kunna få ha ett privatliv utan att någon annan ska lägga sig i. Och för er som tror att jag gör allt för uppmärksamhet, allvarligt, gå och ta er. Jag är jag och har ni problem med det så bry er inte om mig då? Det är inte så jävla svårt. Ni kommer aldrig kunna förändra den jag är. Jag är inte perfekt. För det är ingen. Men seriöst, NÄR VUXNA KOMMER OCH SKÄLLER UT MIG?! vad tänker man med? En hjärna som en ärta, eller? Jag är född 99 och vet mycket bättre än så! Det är galet. Sjukt. Att man ska behöva gå på mindre för att få respekt? Om ni trodde de skulle funka så nej. Inte i min värld. Så som folk beter sig mot mig så ska dom bara veta att jag kommer bete mig exakt lika pissigt mot dom. Jag har råkat ut flera gånger när VUXNA MÄNNISKOR (folk över 20 år och upp mot 60) kommer och skriker på mig, att jag gör fel. Att jag är dålig. Och när jag berättar de för folk så säger dom att det är förjävligt, så beter dom sig exakt lika dåligt som dom, fast några veckor efter. Jag hatar att visa min känslor öppet. Jag gråter inte framför folk. Men idag brast det på riktigt. Jag kunde inte stå ut. Inte heller dom senaste veckorna. Jag skrek, jag grät. Jag var och är förbannad, ledsen och hur upprörd som helst. Jag har stått ut i sånt här i 5 år, snart 6 år. Av samma person. Och nu börjar andra. Jag har kämpat trots motstånd. Jag har haft tuffa tider. Men jag är inte den enda i världen som har det såhär. Även om mina föräldrar stöttat mig och sagt åt dom så har det inte gått in i hjärnan på dom. Men snälla, hur svårt ska det vara att låta bli att gå på barn/ ungdomar? Jag har inte fått stopp på det här. Jag pratar inte om detta med alla. Jag öppnar mig för få. Jag öppnar mig för folk jag litar på.
Dagens samhälle är galet. Och nu står jag inte ut. När sker förändringen? När det är försent? nej.
Dagens samhälle är så jävla sjukt. Att inte kunna få ha ett privatliv utan att någon annan ska lägga sig i. Och för er som tror att jag gör allt för uppmärksamhet, allvarligt, gå och ta er. Jag är jag och har ni problem med det så bry er inte om mig då? Det är inte så jävla svårt. Ni kommer aldrig kunna förändra den jag är. Jag är inte perfekt. För det är ingen. Men seriöst, NÄR VUXNA KOMMER OCH SKÄLLER UT MIG?! vad tänker man med? En hjärna som en ärta, eller? Jag är född 99 och vet mycket bättre än så! Det är galet. Sjukt. Att man ska behöva gå på mindre för att få respekt? Om ni trodde de skulle funka så nej. Inte i min värld. Så som folk beter sig mot mig så ska dom bara veta att jag kommer bete mig exakt lika pissigt mot dom. Jag har råkat ut flera gånger när VUXNA MÄNNISKOR (folk över 20 år och upp mot 60) kommer och skriker på mig, att jag gör fel. Att jag är dålig. Och när jag berättar de för folk så säger dom att det är förjävligt, så beter dom sig exakt lika dåligt som dom, fast några veckor efter. Jag hatar att visa min känslor öppet. Jag gråter inte framför folk. Men idag brast det på riktigt. Jag kunde inte stå ut. Inte heller dom senaste veckorna. Jag skrek, jag grät. Jag var och är förbannad, ledsen och hur upprörd som helst. Jag har stått ut i sånt här i 5 år, snart 6 år. Av samma person. Och nu börjar andra. Jag har kämpat trots motstånd. Jag har haft tuffa tider. Men jag är inte den enda i världen som har det såhär. Även om mina föräldrar stöttat mig och sagt åt dom så har det inte gått in i hjärnan på dom. Men snälla, hur svårt ska det vara att låta bli att gå på barn/ ungdomar? Jag har inte fått stopp på det här. Jag pratar inte om detta med alla. Jag öppnar mig för få. Jag öppnar mig för folk jag litar på.
Dagens samhälle är galet. Och nu står jag inte ut. När sker förändringen? När det är försent? nej.
Denna text la jag nyss ut på Facebook. När är det dags för världen att förstå? Jag mår ärligt talat inte längre bra. Men jag vågar inte öppna mig för folk längre. Denna dagen började sämst. Jag brast ihop i tusen bitar. Fick panik och GRÄT framför folk. Är det jag? Nej inte på långa vägar!! Jag gråter INTE framför folk. Det är bland det värsta jag vet. Att vuxna människor, dom såkallade "förebilderna" skäller ut banr/ungdomar. Det är INTE okej. Snälla, VÄX UPP!
Kommentarer
Trackback
